Att våga tala om utmattning och följa drömmar...

För en tid sedan kontaktade en journalist från Hallands Nyheter mig och frågade om jag ville delta i en artikel som handlade om utmattning. Det var inte någon självklarhet att jag valde att säga ja till att delta och jag funderade hit och dit på om jag skulle vara med eller inte. Tankar som hur ska andra se på mig, känslor av skam och skuld kom upp men jag tänkte bort dem lika snabbt. Jag har inte känt skam eller skuld för att jag blev sjuk. Jag kunde inte ens tänka i de termerna under tiden jag var som sämst. Jag känner mig själv och vet att det inte handlade om vare sig lathet, bekvämlighet eller att jag skulle vara svagare än andra eller att jag ville "ligga i soffan". Att inte orka och att uppleva den här totala energilösheten och maktlösheten i att vilja men inte klara av de enklaste sakerna i vardagen är inget jag önskar någon. Jag är dessutom en driven person som ställer höga krav på mig själv och prestationsprinsessan dansade hej vilt på min ena axel.
Nu när jag tänker på henne så är det trots allt med kärlek eftersom hon också hjälpt mig fram och ut ur den här tiden som var då. Jag är också en person som satte andras bästa framför mitt eget och lätt glömde av att se till mig själv, det i kombination med en hel del andra saker i livet som rör relationer, känslor, jobb och annat så var det ett koncept för raka vägen in i utmattning.

Under tiden som jag själv var sjukskriven var det otroligt viktigt för mig att se att det fanns andra som var sjuka men som kommit längre fram i sitt tillfrisknande än vad jag själv hade gjort eller som till och med hade några år ute i livet igen efter utmattning. Jag behövde se att det fanns hopp om livet helt enkelt.
Människor som kommit ur utmattning och som till och med utbildat sig inom nytt yrke, bytt väg mitt i livet, eller som tagit upp sitt liv men med andra verktyg än tidigare, deras resa blev på något sätt ett ljus för mig.
 
Efter en del övervägande så tackade jag slutligen ja till att våga dela med mig och berätta om min upplevelse  och delta i artikeln. Journalisten hade dessutom ett genuint intresse för ämnet så det kändes bra. Jag kände också att om jag deltar kan det kanske vara till hjälp för någon annan som precis som jag behövde se någon som tagit sig ut på andra sidan. Detta gjorde att jag tyckte det var viktigt att dela med mig av den absolut svåraste tiden i mitt liv. Det har varit en otroligt lång men lärorik resa för mig och resan fortsätter precis som livet.

Som ett led i mitt tillfrisknande då valde jag att byta yrke helt och följa min dröm som jag hade innan jag blev sjuk, att arbeta med inredning och Feng Shui men att också utbilda mig till någonting annat som kunde ge mig verktyg att hjälpa andra i samma situation som jag själv hade varit i och valet föll på coach och NLP.
Det finns inte någon universalmetod i att återhämta sig från utmattningssyndrom men tid, kunskap och acceptans är några ledande faktorer som gäller för oss som fått den här diagnosen och för våra nära och kära.
Det finns ett liv efter och det gäller att inte ge upp även om det är svårt. För min egen del så tänker jag att det som hände då skakade om mig från grunden och hjälpte mig inte enbart att hitta ett nytt och mer kärleksfullt förhållningssätt till mig själv och livet utan gav mig också erfarenheter som jag kan dela med mig av till andra.
/Birgitta